På fredag är det dags igen! Då är det global storstrejk för klimatet. Förra storstrejken den 15 mars deltog cirka 150 personer i Norrköping. Den 24 maj kommer klimatstrejken att vara i Hörsalsparken mellan kl. 12.00 och 14.00.
Under klimatstrejken kommer ett medborgarförslag om att Norrköping ska utlysa klimatnödläge samt namninsamling om att kommunen ska sluta subventionera flygplatsen överlämnas till Elvira Wibeck (KD) från kommunens klimatberedning.
Engagemanget för klimatfrågan har tagit rejäl fart i Norrköping de senaste månaderna. Det har hållits klimatstrejk och manifestationer på fredagar utanför Rådhuset och i Hörsalsparken sedan november 2018.
Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Norrköping har utarbetat medborgarförslaget som ska överlämnas. Kravet om att utlysa klimatnödläge är en växande global folkrörelse. Över 520 lokala myndigheter och städer, samt nationerna Storbritannien och Irland, har redan utlyst klimatnödläge. I Sverige har medborgarförslag lämnats in på flera orter och snart även till alla stadsdelsnämnder i Stockholm.
Stina Sköld är aktiv i föreningens klimatgrupp och vill att Norrköping agerar mer kraftfullt i klimatfrågan
– Kommunen är väldigt betydelsefull i arbetet att klara omställningen och har möjlighet att styra utvecklingen genom att till exempel sluta subventionera flygplatsen och satsa mer på cykling och kollektivtrafik.
Vad innebär det att utlysa klimatnödläge?
– Klimatnödläge kan kort sammanfattas som ett erkännande från kommunen att akuta och genomgripande åtgärder behöver vidtas för att klara Parisavtalets åtaganden om maximalt 1,5 graders global temperaturhöjning.
Kan inte kommunen göra dessa åtgärder som du säger utan att utlysa ett klimatnödläge?
– Vi tror att det blir enklare att fatta beslut om åtgärder som gynnar klimatet om det finns stöd i ett erkännande från kommunen i och med ett klimatnödläge.
Ser ni några risker med att använda ordet nödläge?
– Tvärtom, vi ser risker med att inte erkänna att befinner oss i ett nödläge. Att inte säga som det är vilseleder folk till att tro att vi kan fortsätta som vanligt. Politikernas oförmåga att tala klarspråk gör att omställningen går alldeles för sakta. Hur många har egentligen nåtts av vetskapen att vi har mindre än 10 år på oss att vända utsläppskurvan brant neråt? Var är informationskampanjerna kring detta?
Det har länge sagts att vi inte ska vara för alarmistiska, att vi då skapar panik och att det leder till handlingsförlamning. Alla vi som engagerar oss i klimatgruppen har nog gått igenom alla stadier av oro, ångest, panik och hopplöshet. Det är just dessa känslor som gör att vi agerar och vill kämpa för detta.
Om jag inte hade förstått allvaret och hur brådskande det är hade jag inte ägnat min tid åt detta. På samma sätt blir det svårt att få gemene man att göra uppoffringar i sitt eget liv om man inte förstår varför det krävs. Att erkänna nödläge är en start för att kunna motivera kraftfulla åtgärder och svåra politiska beslut. Visst kan det ses som symbolik, att det bara är ord, men jag tror vi måste börja med ord och formuleringar för att kunna skapa motivation till förändring.