Vid minst fem tillfällen har massutrotningar drabbat vår planet. Värst var den för 251 miljoner år sedan då 96 % av alla arter försvann. När dinosaurierna lämnade arenan för 65 miljoner år sedan tror man att 75 % av arterna samtidigt gick under. På senare år har larmen avlöst varandra om utrotade noshörningar, hotade isbjörnar och tigrar, hackspettar och ålar, gorillor och tumlare. Larmen har duggat så tätt att forskare börjat tala om en sjätte massutrotning, denna gång till stor del orsakad av människans misskötsel av vår miljö.

Nytt är att forskare funnit en dramatisk nedgång av våra småkryp. Insekterna är den i särklass största djurgruppen, omkring 75 % av alla arter räknas dit och nu visar en tysk undersökning utförd vid 60 olika naturreservat att ca 80 % av flygande insekter har försvunnit de senaste 20 åren.

De livsviktiga insekterna

Nedgången beskrivs av forskare som katastrofal och man anser att hela ekosystem kan vara hotade. Allvarligast ur mänsklig synvinkel är att pollineringen av våra livsmedelsgrödor blir sämre. Tre fjärdedelar av de växter som ger oss mat är insektspollinerade, främst av honungsbin, humlor och vildbin. Det finns ca 290 arter bin i Sverige och enligt Artdatabanken är en tredjedel av dem rödlistade, dvs sådana vars framtida överlevnad inte är säkrad.

Insekterna må vara små och oansenliga, men de är livsviktiga! De ser till att vi får goda skördar av grönsaker, frukt och bär och att även fåglar och vilt får riklig tillgång till föda.

Vad är orsaken?

Det finns inte en enskild orsak till nedgången i populationerna utan en rad faktorer samverkar. Några av dessa faktorer är ett ensidigt och intensivt jordbrukslandskap med få grödor, färre åkerholmar och blommande dikeskanter, kemiska bekämpningsmedel som tar bort ogräs som är binas föda, skadegörare och klimatförändringar. Även fragmentering av landskapet med vägar, bebyggelse m.m. bidrar till att insekternas förmåga att föröka sig till nya områden förhindras när deras ursprungliga livsmiljö kan ha blivit för liten.

Vad kan vi göra åt det?

För att vända utvecklingen menar forskarna att människan måste anstränga sig för att även lämna kvar eller återskapa miljöer där insekterna trivs, bland annat för att jordbruket själv ska kunna ta del av fördelarna med en levande insektsfauna. Att bevara stenrösen, murar och åkerholmar och bibehålla blommande åkerkanter och kantzoner vid vattendrag.

Det handlar om att upprätthålla tillräckligt många biotoper där insekter kan överleva, utvecklas och övervintra så att inte allting är åkermark eller produktionsskogar.

För den enskilde kan det handla om att plantera växter som blommar och attraherar pollinatörer i trädgården under hela växtsäsongen och att sätta upp insektshotell och fågelholkar. Att köpa ekologiska livsmedel, hagmarkskött mm som gynnar den biologiska mångfalden och pollinatörerna.

Goda nyheter

Det finns strålar av hopp mitt i alla larmrapporterna. Nyss beslöt EU parlamentet att tre av de farligaste bekämpningsmedlen mot skadeinsekter skall förbjudas inom EU. Användningen av dessa s.k. neonikotinoider har slagit hårt, speciellt mot vildbina. Detta är särskilt olyckligt eftersom nya studier visat att deras roll i pollineringsarbetet är mycket större än man tidigare trott.

Förbudet att använda neonikotinoider tillsammans med ett nyväckt intresse för insektshotell och humleholkar visar att det finns hopp om att människan kan reparera en del av tidigare misstag och därmed undgå att bli en av de arter som slås ut i den sjätte massutrotningen som fortfarande hotar vid horisonten.

För det är väl just det som det hela ytterst handlar om, dvs vår arts överlevnad?

Internationella dagen för biologisk mångfald

Den 22 maj är det den Internationella dagen för biologisk mångfald, som 1993 instiftades av FN och 2000 beslöts just den 22 maj. FN:s syfte är att påminna om att den biologiska mångfaldens betydelse för allt liv på Jorden.

Cecilia Ambjörn
Vice ordförande, Naturskyddsföreningen Norrköping