I tid av klimatkris är de mänskliga reaktionerna många. För vissa är det svårt att acceptera att samhället måste förändras i grunden om vi ska förhindra en av de mest dramatiska klimatförändringarna i jordens historia med för mänskligheten katastrofala konsekvenser som följd. Några hanterar detta genom att förminska problemet eller sprida vilseledande påståenden. Här reder vi ut några av de mest frekventa. Svaren är baserade på vetenskap, hör gärna av dig till Naturskyddsföreningens klimatgrupp om du vill veta mer eller önskar referenser.
”Den globala uppvärmningen är svårupptäckt.”
Jordens klimat är i ständig förändring, men alla förändringar har en orsak. Det kan till exempel vara solen, vulkanutbrott, meteornedslag, förändrad växtlighet eller jordens rotation. Atmosfärens växthuseffekt har en stor roll för klimatet på jorden. Idag är jordens medeltemperatur ca 15°C, utan växthuseffekten hade det varit ca 30 grader kallare, vilket hade gjort nuvarande liv på jorden omöjligt. Vi har sedan drygt ett sekel ökat mängden växthusgaser i atmosfären, denna ökning har orsakat ca 1 grads uppvärmning (IPCC AR5, Kapitel 5). Jordens poler värms upp mer än ekvatorn och i Sverige är motsvarande uppvärmning ca 2 grader (SMHI).
”Exakt hur vårt klimat ändras och varför finns det många teorier om.”
Vetenskap är per definition inte exakt. Speciellt inte när det gäller framtiden. Skepticism är en del av vetenskapen och något som driver den framåt. Men det är en sak att vara skeptisk och en annan sak att förneka kunskap. FN:s klimatpanel IPCC bildades för att sammanställa det rådande kunskapsläget, inklusive osäkerheter, från rapporter som granskats enligt vetenskapliga processer. Det sammantagna budskapet är tydligt: uppvärmningen måste begränsas till max 2 grader, annars är riskerna stora för ett självuppvärmande klimat. 2 grader är ingen magisk gräns, vissa studier visar mindre risk, men vissa visar också att risken är stor redan vid 1,5 grader. Osäkerheten borde vara ett argument för snabbt agerande, inte avvaktande. Så när någon säger ”den här högt meriterade personen säger såhär”, vad säger då IPCC:s rapporter som vägt samman resultat från tusentals forskare? Det finns att läsa på IPCC:s hemsida.
”Vi löste ozonhålet med utveckling och ny teknik, vi kan lösa klimatkrisen på samma sätt.”
Under 1970-talet visade en rad forskningsrapporter att utsläpp av freoner bryter ner det skyddande ozonet i stratosfären och krävde att utsläppen skulle upphöra. ”Ozonhålsförnekare” började då sprida en omfattande propaganda både i Sverige och internationellt mot sådana åtgärder. Genom Montrealprotokollet 1988 lyckades dock världens länder enas om att följa forskarnas uppmaningar om en global utfasning av freoner. Forskningen belönades med nobelpriset i kemi 1995. Ozonskiktet håller nu på att läkas. Lärdomen här bör vara att lyssna på forskning.
”Flyget står idag för ungefär två procent av världens utsläpp av koldioxid och har alltså mycket liten påverkan på jordens temperatur.”
Det stämmer att utsläppen från flyget är mindre jämfört med många andra källor. Men det är också bara ca 3 % av jordens befolkning som flyger. Av de som flyger, dvs vi i den rika delen av världen, är det en betydande utsläppskälla. Svenskars flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som den totala personbilstrafiken i Sverige när även höghöjdseffekten är inräknad. Dessutom kan man fråga sig om vi svenskar har större rätt att smutsa ner än andra?
”Vi får inte gripas av panik. Vi behöver inte en överdriven miljöalarmism.”
Klimat- och miljöförändringarna är en existentiell kris för mänskligheten och livet på jorden. Sedan den senaste istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, har jorden värmts med ca 6 grader. De senaste 2000 åren har klimatet varit mycket stabilt (variationen har varit ca +/- 0,5 grader) vilket möjliggjort utvecklingen vårt jordbrukssamhälle. Med nuvarande utsläppstakt går vi mot att värma upp jorden med lika mycket som uppvärmningen sedan den senaste istiden, alltså ytterligare ca 6 grader. Och det på endast 100 år! Det är en mycket dramatisk förändring i jordens historia i en takt som våra ekosystem inte hinner anpassa sig till. Det kan knappast kallas överdrivet och alarmerande att oroas över detta.
”Genom optimism, forskning, ny teknik och samhällsutveckling kan vi rädda klimatet och skapa ett hållbart samhälle. Tron på teknikens ständiga framsteg behöver ta plats i miljödebatten.”
Klimatkrisen handlar inte om hopp och tro. Klimatkrisen handlar om vetenskap. Med hjälp av ny teknik kan vi effektivisera samhällets funktioner, producera förnybar energi och utveckla metoder för att städa upp i atmosfären med koldioxidinfångning. Det finns dock ingen teknik i dagsläget som förhindrar uppvärmingen med dagens utlsäppstakt. Vi behöver halvera våra utsläpp de närmaste 10 åren om vi ska klara Parisvatalet. Det innebär en omfattande samhällsomställning.
”Flyget ligger i framkant i teknikutvecklingen, och redan inom ett par tre år har vi flygplan som flyger helt utan koldioxidutsläpp.”
Det idag görs testflygningar med små plan som går korta sträckor. Att i tid utveckla flygplan med dagens lastkapacitet och som inte påverkar klimatet anses av många bedömare omöjligt. För att halvera utsläppen inom tio år måste vi minska vårt flygande.
Klimatförnekare?
Klimatförnekare är egentligen klimatkrisförnekare. Ingen förnekar att vi har ett klimat. Det som kännetecknar en förnekare är att hen inte godtar slutsatserna i rapporterna från IPCC. En fördröjare erkänner att människan påverkar klimatet, men ser hela tiden hinder för att vidta verkningsfulla åtgärder eller förminskar problemet.
Naturskyddsföreningens klimatgrupp
Mer klimatfakta kan du hitta på FolkbildningKlimat.nu, en webbplats skapad av en av våra medlemmar i Klimatgruppen.