Vi röjer sly i Glans kalkbrott
norr om Ljusfors, Skärblacka

> > >  NÄSTA TILLFÄLLE blir  5 maj 2025

Efter flera års uppehåll har arbetet med att hålla sly borta för att gynna de kalkkrävande arterna återupptagits. Vi startade på nytt den 24 september 2024 med att röja. 6 personer deltog då.
Den 4 november fortsatte 7  personer med att röja. Ris eldades och av föreningen inköp korv grillades. Trevligt umgänge och fint resultat.

Vi planerar fortsätta arbetet i maj 2025.
Kontaktperson är Cecilia Ambjörn
Mejl: cecilia.ambjorn@gmail.com, Tel. 070-978 44 88

Lite historik om Naturskyddsföreningens arbete i det nedlagda kalkbrottet.

Man slutade bryta kalk 1954. På 1960/70 talet tog dåvarande stadsträdsgårdsmästaren Stig Hellerström initiativ, som innebar att Norrköpings Biologiska förening började röja i kalkbrottet. Syftet var att bibehålla alla de värdefulla kalkgynnade växter och mossor som fanns där. Rolf Gustafsson var med från början (1968) från föreningens sida och arbetade mycket med röjningsarbetet. Inventeringar av floran utfördes 1975-77 (bilaga nedan) av Magnus Enquist, numera professor vid KTH i Stockholm. Även Tommy Tyrberg och Anna Kaman har 2008-2010 (bilaga nedan) utfört en mycket ambitiös kartläggning av floran. Tex finns orkide´erna purpurkvickrot och brudsporre, slåtterblomma, mängder med blåsippor på våren och mycket annat. Naturskyddsföreningen har fortsatt röja undan sly, samt tagit ner alla tallar och granar. Ett kort uppehåll av röjning gjordes 2022 och 2023. Dock så har röjningen återupptagits 2024.
År 2014 gjorde, bland andra, Eva Siljeholm, Norrköpings kommun, samt Mattias Schönbäck, Länsstyrelsen en Skötselinstruktion för kalkbrottet. Röjning ska helst utföras två gånger per år. Vi sparar en del större sälgar, samt all skogstry. Målsättningen med röjningen är att brottets yta till absolut största delen ska vara öppen.

Sly eldades och grillkorv bjöds 4/11 2024

Brudsporre                                   Purpurkvickrot

Här finns många värdefulla växter och lavar

Bland annat flera olika orkidéer, purpurkvickrot och brudsporre. I Glans kalkbarrskogar finns en imponerande rik flora av växter och svampar vilket bland annat beror på berggrunden av urkalk. Naturreservatet Glans kalkbarrskogar ligger strax väster om sjön Glan och är uppdelat på fyra delområden. Området är kuperat och ligger delvis i den riksintressanta Vångaförkastningen. Dess geologi är här mycket speciell med en mängd metallhaltiga mineral, liksom omfattande stråk av marmor. Marmorn, eller urkalken som den ibland kallas, ger speciella markförhållanden som syns i en mycket rik flora av kalkgynnade växter, mossor, svampar och lavar. I väster finns en kalkhaltig sumpskog. Mossfloran är rik med både rikkärrsarter och arter som trivs i lite surare miljöer. Överallt syns människans påverkan på markerna från gruvdriften och marmorbrottets verksamhet.

Fakta om kalkbruket

• Ägdes ursprungligen av Restad bysamfällighet  • Glans Kalkbruk AB bildades 1927
• Producerade bränd kalk max 600 ton per månad • Till detta krävdes 1000 ton kalksten
• Ugnen var i drift kontinuerligt • Tömning av kalk 3 ggr per dygn
• Omloppstid för kalkstenen cirka 3 dygn • 1927 anlades ett stickspår för utlastning
• En personalstyrka på 15 – 20 man • Kalkugnen eldades med stenkol och ytved
• En järnväg med 600 mm spårvidd från brottet• Från början ånglok, senare efter haveri diesellok
• 1944 uppstod brand i huset • på 50-talet blev det gasexplosion i skorstenen • Bruket lades ned 1954

.