Minnesord över Olof Fransson

24/2 1926 – 6/11 2014
Det var ett sorgesamt bud att få från Olofs brorson att ”Olle” var död om än inte helt överraskande eftersom Olofs hälsa det senaste halvåret varit vacklande.

Vi i Ängsgruppen inom Naturskyddsföreningen Norrköping kom i kontakt med Olof 1991 då vi började med vårt ängsarbete på Olofs marker på Nybygget. Markerna kring det lilla stället Nybygget inom Holmen Skogs domäner uppmärksammades vid den omfattande Ängs- och hagmarksinventeringen i Östergötland. Även Norrköpings kommuns naturvårdsprogram påvisade att området har mycket höga naturvärden. Sedermera blev hagmarkerna Natura 2000 klassade. Och allt detta var mycket Olofs och de tidigare generationerna Franssons förtjänst som vårdade markerna på ett hänsynsfullt sätt utan varken besprutningar eller konstgödning. Lien svepte fram över dikesrenarna och där inte slåttermaskinen kom åt, gynnades slåttergubbarna och slåtterfibblorna. Björkar hamlades för att få vinterfoder till djuren.

Olof var till en början lite avvaktande till ängsgänget men snart blev vi de allra bästa vänner. Han berättade om förhållandena på gården och förutsättningarna för de inalles elva syskonen att växa upp på den lilla gården Nybygget. Under sin blomstringstid fanns det fem kor och en häst. Förutom dem fanns det även får, gris och höns. Från omkring 1980, då hästen och korna avvecklats, hade Olof ett tiotal höns och tupp. Under åtta år hade Olof en före detta travhäst från Öland Golden Session i stallet fram till 2013. Hästen blev en trogen vän och betade förtjänstfullt i hagarna kring husen. Både hästen och hönsen krävde daglig tillsyn året runt och Olof rattade tidigt på morgonen vid sextiden sin bil från hemmet i Ättetorp i Åby till Nybygget. Tillsammans med Olof uppskattade vi mycket ladusvalornas återkomst till ladugården på Nybygget när hästen installerades. Olof såg till att de 3-4 paren kunde komma in i stallet genom ett par borttagna fönsterglas. Kring Nybygget finns det ett 30-tal fågelholkar som Olof satt upp och vintertid värnade han fåglarna med fågelfrön i fågelhuset, som han kunde spana av inne ifrån köksfönstret.

Olof arbetade på Odal i Norrköping fram till sin pension 1991 och under den tiden och fram till sin död hade han Nybygget, som sommarställe tillsammans med sin bror Bertil, som avled 2002. Vid varje Valborgsmässofirande har Naturskyddsföreningen en gårdsvandring och då berättas det bland annat om den stora lönnen vårdträdet, som planterades av Olofs pappa Frans Johansson intill boningshuset. Plantan från Rodga som planterades 1883 har nu hunnit bli en mäktig lönn på 131 år. Flera andra lite mer ”exotiska” trädslag hamnade i trädgården vid Nybygget genom arbete på Rodga herrgård. Olof berättade att när han planterade skog på Esterön under beredskapstiden då Domänverket ägde ön tog han med sig en körsbärsplanta, som nu har blivit ett stort träd på gården.

Årets höjdpunkt var när ängsgruppen hade sitt slåttergille med lieslåtter och höbärgning i juli-augusti. Då dukades det upp förtäring i vagnslidret och dragspelsmusik ljöd från logen. Då trivdes Olof.

De senare åren liksom i år hade några medlemmar från Naturskyddsföreningen tillsammans med Olof, brorsonen och en del vänner potatisodling på tunet utanför ladugården där Olof med stor entusiasm plöjde, harvade och sedan drog upp fåror med årdret efter den gamla Volvo BM traktorn.

Vi är många i Naturskyddsföreningens ängsgrupp som kommer att sakna Olofs kamratskap – en godhjärtad, försynt och lågmäld man. Det är en stor tacksamhet vi känner att få ha lärt känna Olof och hans kära Nybygget.

Göran Esbjörnsson Ängsgruppen i Naturskyddsföreningen Norrköping

IMG_2349

 

 

 

 

 

Bildtext: Olof Fransson 7/8 2012 vid lieslåttern på slåttergubbsängen Nybygget. Foto Eva Gustavsson

 

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *